Mellanrummet

Dessa kloka ord uttalades av herr Engdahl vid Svenska Akademiens högtidssammankomst:

"När journalister frågar mig i vilken riktning jag har försökt förnya och utveckla verksamheten under min tid som sekreterare, brukar jag svara att man inte kan tillämpa denna vedervärdiga managementjargong på en inrättning som Svenska Akademien. Sysslar man med språket och litteraturen, lär man sig att utveckling är ett struntord, ungefär som kompetens. En kompetent människa är en människa som tar fel enligt reglerna, säger Paul Valéry. Det står ingenting i stadgarna om att Akademien skall utvecklas. Möjligen skall den hjälpa språket och litteraturen att utvecklas, i den utsträckning något sådant är möjligt."

Det är synd att han skall avgå. Men samtidigt har det varit synd att inte kunnat läsa någon nypublicerad större text  signerad Horace Engdahl de tio senaste åren. Här i Mellanrummet skall emellertid herr Horace ihärdigt hedras som ständig sekreterare. Vi förstår nämligen innebörden av begreppet ständig och genomskådar tillträdande herr Englunds marionettdockeuppdrag. I sann putiansk anda har herr Engdahl nu sett till att svenska folket både får äta kakan och behålla den, som det så vackert brukar heta. Från stol nr 17 kommer således också i framtiden besluten att fattas, dock utan det begränsade svängrumet i offentligehten som konsekvens.