Vi stannar här...
Nu,
just i detta ögonblick,
vecklar jag ut sekunden
och visar upp dess ömtåliga innehåll
för dig.
En känsla av nu
”AH! AH!” Nej, min röst mår sällan bra. Den liksom skälver. Men när hon talade, vill jag minnas, fylldes rummet alltid med en sällsamt inbjudande doft av förlägen sötma och rådvill distans – om nu distans är något man kan dofta sig till vill säga. Vem var hon? Och var kom hon ifrån? Det kunde jag inte riktigt svara på. Hon var ett semikolon, placerat någonstans i mitten. Hon var kött och blod i kropp, en evigt fattad tanke (om) ett avtryck i snön där hon tidigare legat. Hon var förkroppsligad frånvaro i sin mest fromma och förföriska form. Och jag avskydde henne för detta.
– Att revidera minnen –
Det tidigare omtalade inträffade på den tid jag hade tid att tänka. För det måste man, ha tid för att kunna tänka alltså. Nu för tiden känns emellertid både tidsbegreppet och tankarna tragiskt tidstypiskt tudelade och avlägsna. NU, I DETTA ÖGONBLICK. För det förhåller sig väl på det viset; ögonblicket kan väl fortfarande beskrivas med det i många avseenden alldeles utmärkta uttrycket nu? Eller anses ögonblicket vara starkare, på något vis mera konkret än nu? Skulle nu kanske även kunna innebära tidigare idag, i år, eller varför inte i morgon? En sanning är emellertid orubblig: alla nuar vi oss genom tillvarons ivrigt uppochnedkäftande käft – nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu – som koffeinstinna ånglok ständigt på väg till nästa spontana kärleksmöte i väntrummet på folktandvården eller i spelbutikens lyckligt oförvägna inlämningskö.
Detta är den eviga striden. Och kvinnan flyter, fortfarande.
– Att revidera minnen –
Det tidigare omtalade inträffade på den tid jag hade tid att tänka. För det måste man, ha tid för att kunna tänka alltså. Nu för tiden känns emellertid både tidsbegreppet och tankarna tragiskt tidstypiskt tudelade och avlägsna. NU, I DETTA ÖGONBLICK. För det förhåller sig väl på det viset; ögonblicket kan väl fortfarande beskrivas med det i många avseenden alldeles utmärkta uttrycket nu? Eller anses ögonblicket vara starkare, på något vis mera konkret än nu? Skulle nu kanske även kunna innebära tidigare idag, i år, eller varför inte i morgon? En sanning är emellertid orubblig: alla nuar vi oss genom tillvarons ivrigt uppochnedkäftande käft – nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu nu – som koffeinstinna ånglok ständigt på väg till nästa spontana kärleksmöte i väntrummet på folktandvården eller i spelbutikens lyckligt oförvägna inlämningskö.
Detta är den eviga striden. Och kvinnan flyter, fortfarande.
Underbara vetenskap
Entero-Vioform, Etylenglykol, Juvenil amaurotisk idioti, Sfingolipidos, Antidot, Kollaps, Adrenogenitala rubbningar, Gargoylism, Mukopolysackaridos, Kartageners syndrom, Primär ciliär dyskinesi, Obsessiv neuros, Kongenital agammaglobulinemi, Hypogammaglobulinemi, Progeri, Åldrande, Pyromani, Briquets syndrom, Klinisk penetrans, Nosofobi, Psykalgi, Alexitymi, och så vidare...
Medicinsk terminologi är språklig onani! Vackert, vetenskapligt och strikt biologiskt...
Medicinsk terminologi är språklig onani! Vackert, vetenskapligt och strikt biologiskt...
Ett antagande
Jag antar att den person som konstigt nog sökt sig till denna internetadress varken har något grepp om sig själv eller sin omgivning. Och att påstå att jag inte för tillfället befinner mig i en liknande situation skulle bara vara hyckleri. Men någon gång kommer hundarna störta till marken och slås i spillror mot asfalten. En glödlampa (40 Watt) kommer slutligen att lysa upp hela min tvåa. Jag säger vägen till målet är inte något annat än vägen. Målet finns, också vägen, oberoende av vad andra säger.
Horace of the week, v. 20
Ja nu var det ett herrans tag sedan den gode herr Horace figurerade i Mellanrummets hyperalimentierade ateljé. Det enda hedersamma att göra är därför att ögonblickligen återinföra hans alldeles egna spalt här i trakterna någonstans mellan människa och rum, mellan kropp och text. Comebacken inleds med ett stycke ur Meteorer:
"Du skall hålla dig till människor som eftersträvar något på kort sikt. Människor som eftersträvar något på lång sikt är slavar under sitt mål. Deras leenden har baktankar, och rätt som det är spränger de en bomb på dina barns lekplats."
"Du skall hålla dig till människor som eftersträvar något på kort sikt. Människor som eftersträvar något på lång sikt är slavar under sitt mål. Deras leenden har baktankar, och rätt som det är spränger de en bomb på dina barns lekplats."